Forskning

Att skratta är något vi har med oss från födseln, men skrattet börjar bli en bristvara bland vuxna. Vi skrattar mindre idag än på 50talet. Varför vi skrattar vet man inte säkert än, men vissa forskare anser att vi skrattar för att visa oss välvilligt inställda till varandra och andra menar att vi helar oss själva. Att det är en självläkande effekt på kroppen. Skrattet har tyvärr använts av vuxna för att förlöjliga och förminska andra vilket har motsatt effekt.

Många studier har gjorts på skrattets välgörande förmåga speciellt när det gäller stress. Men de flesta av dessa studier har baserats på humor, ofta roliga filmer, för att stimulera försökspersonerna till skratt. Gelotologi heter det och viss forskning har även genomförts i Sverige. Det var på basis av skrattforskning världen över som Madan Kataria byggde sina idéer om ”Laughter is the best medicine” då han kombinerade dessa rön med metoder ur yogatraditionen.

Han menar att humorstudier egentligen inte är helt pålitliga eftersom olika människor skrattar åt olika saker och vid olika tidpunkter. Humor är kulturellt betingat. Därför har han genomfört de första studierna på skrattyoga i USA och Indien. Humor kan förmodligen inte skrivas ut på recept, medan skrattyoga är en fysisk övning som skulle kunna ordineras där alla som deltar har möjlighet till samma hälsovinster fysiskt, mentalt och socialt.

Svensk humorforskning har också genomförts, främst av professor Henny Olsson vid Mälardalens högskola. Hon pratar bl.a. om den sjunde hjärnnerven. När vi ser, hör eller tänker på något roligt, skickas signaler till hjärnan som aktiverar muskler i ansiktet (främst munvinklarna) som i sin tur signalerar till hjärnbarken som gör att vi skrattar. Skrattyogan bygger bl.a. på detta i gruppen med ögonkontakt och glada miner. Hon menar också att ”vi skrattar inte bättre om vi tänker, men vi tänker bättre om vi skrattar”.

I gränslandet mellan psyke, nervsystem och immunförsvar forskar man på positiva känslor, optimism och kreativitet. I stressade situationer kan vi reagera med s.k. inlärd hjälplöshet, vi upplever att vi inte kan påverka vår situation. Vi ger upp. Skratt bygger tillit och gör oss starkare i stunden.

Positiv psykologi är en mycket populär kurs på Harvard. Man pratar om att en optimist ser på sina misslyckanden som specifika, situationsbundna, medan det som lyckats har mer permanenta förklaringar. En pessimist gör tvärtom – han ser universella förklaringar till sina misslyckanden medan lyckosamma uppgifter är mera situationsbundna. Skrattet gör oss mer positiva till oss själva och andra, även när vi misslyckas. ”If you are going to be miserable you might as well enjoy it” säger Anette Goodheart som också är en pionjär i att använda skrattet för läkning i jobbiga sammanhang.

Enligt WHO blir depression världens näst största sjukdomsorsak 2020. En deprimerad har mindre mimik. En deprimerad hjärna arbetar långsammare, har färre associationer och sämre problemlösningsförmåga. Rörelse ordineras på recept. Därför är skrattyoga bra, det är både andning och rörelse i kombination med en trygg situation – glada ansikten och välvilliga människor. Du kan förändras inifrån.

Vikten av positiva känslor för att förlänga livet har också visats i studier, där man följt nunnor under en längre tid. Men det visste vi ju sedan tidigare, att optimister lever längre. Lyckoforskning, tacksamhet, godhet och mindfulness studeras också idag för att se om vi kan dra slutsatser ur dessa för att leva lite längre med högre livskvalitet. Hjärnforskningen kommer säkert ge ännu fler bidrag framöver på hur hjärnans kapacitet används av gnällspiken respektive den gladlynte.

Hjärtläkaren Michael Miller på University of Maryland Medical center i USA har följande råd att ge: ”rör på dig, ät vettigt och skratta ett par gånger varje dag”. En del läkare menar att så mycket som 90% av våra sjukdomar skulle kunna försvinna om vi följde dessa råd. Syresättningen av vårt blod och kropp är viktig och den får vi genom djupandningen från yogan och i skratten då luften pressas ur lungorna på ett effektivt sätt. Vissa forskare hävdar att 100 skratt är lika med en halvtimmes gymträning för hjärta och lungor. Skrattyogan tränar även mellangärdet, ansiktet och skuldror och hals. Man blir varm i hela kroppen.

Kommentarer inaktiverade.